Otack är världens lön

Dagarna efter att SM-guldet delats ut till Brottman, Kohonen, Öhman och de andra killarna i Storvreta har man kunnat läsa att det var en tråkig final och att mästarna var värdiga mästare men att de spelar så oerhört tråkig innebandy att man önskat en annan segrare.

Det här är något som jag tycker mig snappa upp runtomkring innebandyn lite här och var på andra håll också på olika nivåer och inte bara kring mästarna Storvreta.

Nu är det ju så att det krävs två för att dansa tango och jag måste säga att jag själv inte tycker att finalen var tråkig men det är väl jag det. Egentligen blev den ju perfekt på det sättet att underdogen Dalen tog ledningen och såg väldigt starka ut. Storvreta kämpade sig sakta in i matchen igen och till slut också förbi. Ja, det gick väl heller inte så sakta när Storvreta kom igen heller om man ska vara ärlig. I den andra perioden föll tre mål inom de sex första minutrarna och sedan stod det still till början av tredje då Vreta smaskade in två snabba tidigt i perioden och ett till i slutet av matchen.

Storvreta som spelade sitt spel och vann matchen tycker jag inte ska behöva bära något hundhuvud för att de spelade sitt spel så bra att Dalen inte kunde komma åt dem.

Men det är klart, tycker man att det är tråkigt med samma mästarlag hela tiden och börjar tröttna på att se Hannes Öhman jubla för hundrade gången så tycker man ju att Storvreta är tråkiga att se som vinnare. Jag tror dock inga Uppsalingar upplevde matchen och dess utgång som trist.

Det är väl också så att många hade önskat att se individualisterna ifrån Falun lyckas med sina konster i finalen eller åtminstone att Kronberg och Samuelsson lyckats peta undan den finländska dominansen. Artisteri och nyhetens behag säljer och väcker intresse och tyder på utveckling.

Från det ena till det andra men ändå med en viss koppling så är innebandyn en otroligt utvecklingsdriven sport.

Killarna och tjejerna börjar lira innebandy som 5-6-åringar och allt handlar om lek med klubba och boll.
Efterhand blir barnen större och börjar lära sig lite försvarsuppställningar och det brukar bli 2-1-2 enligt hockeymodell för det mesta.
De flesta känner igen uppställningen och om man inte sett det i Scandinavium så har man kanske sett det på bordshockeyspelet.

Med tiden så börjar man laborera lite med hur hårt man stöter och hur spelarna kan backa upp varandra i försvaret och åt vilket håll klubban ska hållas i försvarsspelet. Fortfarande handlar det om 2-1-2 och tränaren är oftast en pappa till någon i laget.

Någonstans i 12-årsåldern börjar killarna bli skickligare med klubba och boll än vad pappan är (I mitt fall så har många 93:or långt kvar till min klubbteknik men det är en annan story ;-) ). Fortfarande kan dock pappan eller för den delen mamman lära ut en del om hur man ställer upp och hur man ska jobba för varandra.

I 15-16-årsåldern är spelarna som fortfarande spelar rätt drivna och börjar kunna det mesta om hur man hanterar klubba och boll och de börjar intressera sig för och få lära sig lite växelvis stöt kanske eller dubblingar och växlar i anfall o.s.v. Anfallen sker inte längre bara individuellt med massor av dribblingar och egna skott ur varje vinkel och vrå.

När de är 17-18 år övergår spelarna till att lira seniorspel på olika nivåer. De bästa tar plats i SSL medan andra lirar i division 5. Oftast beroende på hur hårt man vill satsa på sporten. Tyvärr är jag väl ledsen att konstatera att det fortfarande är så att de duktigaste försvinner till fotbollen. Jag tror inte jag upplevt någon skicklig fotbollsspelande innebandyspelare som valt innebandyn före fotbollen. Undantagen finns förstås men jag säger bara att jag inte sett det själv.

Väl på seniornivå så strävar alla efter än mer utveckling och varje litet tillrop av tränaren ska leda till stora utvecklingssteg för spelarna. Allt som sägs sugs upp som av enorma svampar som traskar ut på banan och försöker med den nya kunskapen. Det gamla förkastas som något som man hört förr och som ett stadium man passerat sedan länge. Ibland lyckas man lite bättre och ibland går det lite sämre trots att man fått till sig all denna nya kunskap.

För på andra sidan står där två snubbar födda på 70-talet som är innebandyfostrade som 5-6-åringar under 80-talet och dessa kunskaper tar de med sig in i match efter match 2012 och sopar banan med alla runtomkring sig.

Det hjälps inte hur ålderfixerade en del krönikörer är och hur sura en del motståndarfans blir över det. I slutänden står de där som segrare och flinar åt alla yngre 80- och 90-talister som lärt sig allt nytt som finns att lära sig om innebandy, Hannes Öhman och Mika Kohonen.

Ibland kan det löna sig bra att lära sig av historien och snegla lite på de bästa för att lära sig av deras.

GRATTIS STORVRETA OCH TACK FÖR UNDERHÅLLNINGEN!

****

Ser på lite olika håll att sociala medier börjar håna Göteborgs Posten för dess klena innebandybevakning.

Tja, det är nog så att göteborgsorganet får börja se upp så att de inte hamnar i total onåd och BARA får rapportera om medioker svensk fotboll och händelser utomlands som intresserar deras läsare – som hur det går i VM i kast med stor snorkråka och sådär.

**

På tal om det så är det ju självklart att vi inom innebandyn ska ha goda relationer med gammelmedia.

Vi får fortsätta att bjuda på vår fantastiskt roliga idrott och vi får fortsätta att bjuda in pressen och TV och allt vad det kan vara och visa dem vad vi har.

****

Hur kunde de låta Pique kliva in på banan igen efter den smällen?
Ändå lyckades han i sitt yrseltillstånd trycka undan Drogba såpass att målchansen undanröjdes. Starkt men det såg ut lite som Charlie Chaplin där i svängarna.

John Terry är ju ändå för bedrövlig.
Återigen visar gubben dåligt omdöme men ändå är HAN arg när han blir utvisad…?!

****

AC Milans Allegri sägs nu vara i strid med Seedorf. Förra veckan var tränaren i strid med Zlatan. Inte lätt att träna de största divorna i idrottsvärlden… och då är väl ändå Seedorf en gubbe som verkar ha slipat bort det värsta av kanterna.

****

Läste igår att krönikören Leifby störde sig över att Gunnar Larsson visade missnöje med Linda Haglunds dopingaffär. Leifby menar att det gått 30 år och att Haglund blivit lurad att få i sig de anabola steroiderna. Hon ska sedan ha jobbat hårt för att rentvå sig.
Kort sagt så kastar sig Leifby över Gunnar Larsson för att han har svårt med Haglunds story och för att han själv tar Haglunds parti.

Jag vet inte hur det ligger till med Haglund men det känns lite orättvist att hoppa på Larsson. Likväl som Leifby har sin åsikt får ju Larsson ha sin.

En skillnad med Tomas Johansson och Haglund är att Johansson erkände dopingen utan omsvep. Något som han, mig veterligen, fortfarande är ensam dopingdömd att ha gjort.

Som av en händelse ser jag en text där de undrar vad Ludmila Enqvist gör nuförtiden…

…hon lär bo i Spanien… :-)

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someone- DELA INLÄGGET!

Det här inlägget postades i Innebandy och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.


12 svar till Otack är världens lön

  1. Henrik Johansson skriver:

    Jag valde faktiskt innebandyn före fotbollen. Blev erbjuden plats i GAIS U21 när jag var 17 år, men kände att jag inte alls hade samma glädje när det gällde fotboll. Då hade jag också gjort comeback efter break men gjorde ett grymt gothia cup.

    Du säger att du följt mig sen jag hade blöja och ändå har du inte koll! :-)

    • Anders Johansson skriver:

      Ha ha… Henrik… men duh… GAIS?!

      Nädå, skämt åsido så är det faktiskt ingen som berättat att du var duktig i fotboll, De ville väl dölja talangen antar jag eller så förträngde de det.

      Joel Rauswall var också en jättetalang i fotboll och fanns med i IFKs talanggrupp har jag för mig.

      Det finns fler men igår när jag skrev texten så poppade bara de som slutat upp i minnet. Spontant tänkte jag på Sam och Daniel Larsson, Henrik Larsson och ytterligare några 93:or som Markus Landén, Kristoffer Frantzich o.s.v. o.s.v.

      Självklart kommer ju fotbollstalangerna som valt fotbollen att dyka upp nu när jag skrev så..Isak Julkunen var också en fotbollstalang för att ta ännu ett exempel.

      Men det gör inget.
      Jag vill att alla som läser detta berättar för sina tidigare fotbollsspelande innebandykompisar att de ska lägga in en kommentar om vad de gjort som fotbollsspelare och varför de valde innebandyn.

      Det kan mynna ut i en rejäl lista med namn ifrån hela landet. Var ska vi dra gränsen? Bör man ha funnits med i distriktslaget eller i en storklubbs utvecklingslag eller bättre som 16-17-åring eller äldre?

      GAIS U21 är ju definitivt ett tecken på god talang Henrik och det platsar på listan.

      //Anders

  2. Johan skriver:

    Stämmer bra angående Joel, har för mig att det var när han började gymnasiet som slutade med fotboll.

  3. Ingemar skriver:

    I Floda var det flera som valde innebandy före fotboll.
    T ex Mattias Lundberg som numera spelar i Partille.
    Jag tror, att han föredrog ledarstilen inom innebandyn.

  4. Henrik Johansson skriver:

    Var fel lag dock som du benämner. Hade det varit blåvitt så hade jag nog tagit chansen ;)

  5. Mathias Börtin skriver:

    Undrar hur bra Maripuu hade vart nu om han inte hade valt fotboll…

  6. Thorbjörn Fred skriver:

    Messi slut?

    • Anders Johansson skriver:

      Han är helt slut nu.

      De har kommit på att nyckeln till att stoppa honom är att ha tio man i försvaret och att hoppas på att de har turen att skära bort alla genomstickare som ändå slinker igenom.

      En jätteseger för fotbollen.
      Alla fotbollsälskare jublar.

      Messi han lär vara på väg till Hammarby där han erbjuds ett evakueringskontrakt innan han pensioneras.

  7. Marita skriver:

    Kevin Liebak Asp var lika duktig i fotboll som i innebandy. Han är dessutom vänsterfotad. Han valde innebandyn eftersom han tidigare hamnade i bättre lag som kunde utveckla honom inom innebandyn än i fotbollen.

    • Anders Johansson skriver:

      Att Lieback-Asp var duktig i fotboll förvånar mig faktiskt inte alls.
      Han har ett typiskt fotbollssteg ute på banan.

      Det som du beskriver med utveckling och bättre lag är ju också väldigt typiskt för valet som många unga talanger gör.
      Engagerade ledare som vill mycket är otroligt viktigt för talangers val av idrott.

      Jag tror också att många innebandyspelare upplever att ledare inom innebandy har väldigt mycket att ge sina spelare.
      Fotbollen är ju absolut störst utan tvekan och nästan alla spelar ju fotboll någon gång i sitt liv.

      Sedan upplever jag att många fotbollsledare de första åren bara släpper ut en boll och sedan får man se vad som händer och mycket löser sig av sig självt för att alla vet hur fotboll går till.
      I innebandy så måste man få en del instruktioner tidigt för att det ska funka någotsånär.

      Ledarna blir därmed väldigt viktiga för fortsättningen.

      Många A-lagsledare inom fotboll är också äldre samtidigt som det inom innebandyn finns väldigt många yngre ledare.
      Det kan göra att de yngre och duktiga upplevs som rappare, fräschare och bättre samtidigt som det finns mycket att få till sig.

      I fotbollen känns det lite som att utslagningen får ha sin gilla gång eftersom det ändå finns så många talanger att ta av.

      Ok, nu är jag lite elak mot fotbollen men jag har hört så många historier om hur det funkar. Dessutom har man ju skällt ett antal gånger på att en svensk landslagsspelare inte kan göra två på foten. . . :-)

      Kevin har ju också upplevt att steget upp till toppen inom innebandy inte är så långt.
      Hoppas han får en bra andra säsong i SSL.

      //Anders

  8. Thorbjörn Fred skriver:

    Att FC Filmningar inte gick vidare känns så jävla bra… Pep avgår efter 2 motgångar haha sämt är han. Ronaldo bäst i världen, inte messi……..

    • Anders Johansson skriver:

      Jag tror att det är en oerhört stark press att prestera om man befinner sig på den absoluta fotbollstoppen och har miljarder kronor och miljontals fans att vårda.
      Vinner man så lättar pressen en aning men förlorar man så sliter det hårt.

      FC Barcelona är en klubb som bara förväntas vinna och ALLA säger att de är bäst. ALLA, inklusive Zlatan Ibrahimovic. De är så bra att alla lag nu väljer att backa hem och helt slutar spela sitt eget spel för att kontra på de chanser de får. Är det en svaghet Barcelona har så är det ju backlinjen och målvakten och har de dessutom skador där så blir ju lagbygget sårbart.
      Guardiola har för längesedan aviserat att 3-4 år är tillräckligt och förlorar man ligan och åker ur CL nästan samtidigt så får man väl inte den där boosten till att eventuellt fortsätta.

      Någon av våra kvällsdrakar publicerade statistik för Ronaldo och Messi och där var Messi totalt överlägsen Ronaldo.
      Det är ju fantastiska spelare båda två och själv tycker jag att Ronaldo är roligare att se på men håller nog ändå Messi som bäst.

      Messi får också ett extra plus för att han aldrig filmar. I övrigt så är det beklämmande att se vissa stjärnor som Sergio Busquets, Pedro och Puyol filma. Det håller jag med om.
      Självklart blir det ju en bidragande orsak till att Barca är tunga att möta. Först är de överlägsna med bollen, sedan pressar de som ett LAG och dessutom filmar de. Utöver det har de också världens bäste spelare.

      Filmstjärnorna finns dock lite varstans. Drogba har filmat som en blådåre det senaste liksom Pepe. Ronaldo är bättre nu än för några år sedan men det krävdes att han blev utvisslad innan han ändrade stil något. Lucio, Henry, Fabiano, de Rossi och filmguden själv Rivaldo är några andra exempel på avklädda skådisar.

      //Anders

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>